Norge har varit med i Nato sedan alliansen bildades 1949. Tillsammans med Danmark antog de från början de självpåtagna restriktionerna att inte ha främmande lands baser eller atomvapen i landet i fredstid. Åtminstone det första villkoret har de konsekvent brutit mot.
På grund av Norges närhet till Sovjet blev landet nämligen extra intressant för USA:s militära avlyssningsexperter. Eller som förre chefen för norska underrättelsetjänsten uttrycker det: "Eftersom vi ligger där vi ligger har vi tillgång till information som inte nödvändigtvis bara är av norskt intresse."
1952 byggdes den första avlyssningsstationen i Fauske i Nordnorge och 1954 slöts det sk NORUSA-avtalet om underrättelseutbyte mellan de två länderna. USA:s skulle förse norska underrättelsetjänsten med utbildning och material mot att Norge skickade all information de samlade ihop till USA.
Owen Wilkes och föreningen Folkereisning Mot Krig gjorde ett viktigt arbete i början av 80-talet genom att kartlägga USA:s militära anläggningar i Norge, som till en stor del var underrättelsebaser. Som en följd av kartläggningen stormade polisen Folkereisning Mot Krigs lokaler och de anklagades för spioneri. Deras arbete ledde ändå till att mycket information om det tidiga norska-amerikanska underrättelsesammarbetet nu är offentliggjort. De stora uppgraderingar som gjorts av baserna 1998-2000 omgärdas dock fortfarande av hemlighetsmakeri och lögner. Två av baserna som genomgått störst förändringar är Fauske och Vardø.
Vardø
Vardø ligger nästan så långt nordöst i Norge som det går att komma, bara några få mil sjövägen från Ryssland. En två kilometer lång tunnel leder ut till den lilla ön i ishavet, där radarbasens stora vita bollar är ett väldigt udda inslag i landskapsbilden. Vardø-basen fick viss uppmärksamhet i Norge efter en artikel i Bergens Tidende 1998. Journalisten Inge Sellevåg avslöjade att den nya radarantennen Globus II testats för missilförsvaret i USA. Antennen hette från början HAVE STARE och var 1998 den kraftfullaste radarantennen i världen. Sedan 1995 hade den testats för missilförsvaret på Vandenberg Airforce Base i Kalifornien, för att sedan monteras ner och transporteras till Vardø.
Norska myndigheter har använt olika bortförklaringar till vad Globus II egentligen är till för. Den första versionen var att basen är till för att spåra rymdskräp, skrot som cirklar runt jorden och kan skada satelliter och andra rymdfarkoster. Enligt Theodore Postol, professor i teknik och nationell säkerhet i Massachusetts, är det osannolikt att Globus II har det användningsområdet. En sådan bas borde ligga i närheten av ekvatorn och inte i den arktiska klimatzonen på spaningsavstånd från de ryska militärbaserna på Kola-halvön.
Sommaren 2004, när jag tillsammans med några andra aktivister från nätverket Ofog träffade basens chef Magne Tunestved, gav han en annan bortförklaring. Han påstod att basen inte ingår i missilförsvaret eftersom information som skickas till US Space Command inte sänds i realtid. Men saken är den att ingen av USA:s missilförsvarsbaser skickar information i realtid. De enorma mängder uppgifter som samlas in måste först sorteras och skickas i minst 10 sekunds-intervaller. Tunestved hävdade också att inga amerikaner arbetar på basen. Att amerikaner faktiskt kommer till Vardø med jämna mellanrum och jobbar är en välkänd hemlighet på den lilla ön.
- Nej där jobbar inga amerikaner, och de kommer inte hit och äter på vårt café, skämtar caféägerskan på Vardø. På öns enda hotell bekräftar receptionisten att allt som har med basen att göra är hemligt, men att amerikanerna bor på hotellet när de är där. Vad är då Globus II:s egentliga syfte? Enligt Theodore Postol kommer Vardø, tillsammans med en liknande bas på Shemya-ön i Alaska att kunna bevaka hela Ryssland för uppskjutningar av missiler. "Informationen som dessa radarantenner samlar in kommer ha stort värde för USA:s missilförsvar. Informationen kommer att läggas in i NMD:s databas, vilket kommer att öka urskiljningsmöjligheterna för det föreslagna systemet mot Rysslands ballistiska missiler." Det finns inga bevis för att Globus II används eller kommer att användas i USA:s missilförsvar. De faktum att den har testats för missilförsvaret och är kompatibelt med det i kombination med den norska militärens dåliga bortförklaringar, talar för att det är så. Något som också också bör utredas är vilka hälsoeffekter som en så stark radar, belägen bara ett par hundra meter från närmaste bostadshus, har för befolkningen på Vardø. De personer vi pratade med på ön som bodde nära antennen berättade att bilden på deras TV försvann när antennen pekade i deras riktning.
Fauske
Fyra kilometer utanför samhället Fauske i nordnorge, på halvön Vetan, ligger basen Forsvarets stasjon Fauske (FSTF). Fauske är en markbas för satelliter och ligger skyddad i en dalgång mellan fjällen. 1962-1965 byggde USA fem markstationer för satelliter, för att spionera på Sovjets militära och civila rymdprogram. De USA-tillverkade stationerna monterades upp i Turkiet, Pakistan, Japan, Alaska och på Vetan i Norge.
Anläggingen skickades till Norge från Kalifornien, där norska tekniker även utbildats i drift av antennen. Enligt avtal skulle informationen från basen skickas direkt till USA, som lovade att skicka tillbaka sådant som ansågs viktigt för Norge. Det finns inga dokument som stöder att beslutet att bygga Fauske II godkändes av norska myndigheter.
Användningsområdet var som sagt att avlyssna satelliter, främst för information om Sovjetunionens rymdprogram och eventuella missilförsvar. Men den "stulna" informationen från sovjetiska spionsatelliter har även använts till andra syften. Under Falklandskriget 1982 snappade Fauske-basen upp information om positionerna för den argentinska flottan. Informationen skickades vidare till Storbritannien, som sänkte det argentiska fartyget "General Belgrano" utanför krigszonen och dödade 323 mänskor.
- När kriget bröt ut hade vi själva nästan ingen underrättelse från det området. Det var här vi fick hjälp från norrmännen, som gav oss en ström av information om de argentiska krigsskeppen. Informationen kom hela tiden till oss och gick raka vägen till krigshögkvarteret Northwood utanför London, säger en högt uppsatt källa inom Storbritanniens militär till norsk TV.
Efter det första Gulfkriget fick norska underrättelsetjänsten diplom av George Bush d.ä. för Fauskes navigationshjälp till de amerikanska stridsflygarna. Fauskestationen snappade upp informationen om piloternas positioner från ryska satelliter och skickade den vidare till USA.
Fauskebasen moderniserades av USA:s militära underrättelseorgan NSA (National Security Agency)1999-2000, men vad syftet var eller varför moderniseringen gjordes just då är hemligt.
Det är oklart om Fauske-basen är en del av missilförsvaret. Klart är i alla fall att den har en viktig funktion i USA:s krigföring och i deras militarisering av rymden. Loring Wirbel, som skrivit boken "Star Wars - US tools of space supremacy", menar att gränsen mellan underrättelsetjänst, missilförsvar och "traditionell" krigföring är flytande:
- I min bok "Star Wars" utgår jag från att alla rymdprogram som används i ensidig krigföring, inklusive navigering och underrättelsetjänst, faktiskt ingår i rymdkrigföringen. En snävare definition skulle vara att missilförsvar/Star Wars-program måste vara finansierade av Missile Defense Agency, men många radar- och avlyssningssystem kan användas till olika syften och utnyttjas både av MDA och NRO/NRA [militära underrättelsetjänsten], så baserna bollas mellan de olika bugdetposterna.
Har moderniseringen av Vardø och Fauske ett samband med att Bill Clinton 1999 beslöt att bygga upp USA:s missilförsvar "så snabbt som det är tekniskt möjligt"? Två år senare gick George Bush ur ABM-avtalet, som sedan 1972 hindrat USA och Ryssland från att bygga missilförsvar mot varandra.
Ryssland är idag knappast ett militärt hot mot Norge, men enligt Thedore Postol är de fortfarande en prioriterad fiende för USA.
- Pentagon definierar fortfarande Ryssland, och inte Nordkorea, som det primära missil-hotet. Det gör Norge till ett prioriterat strategiskt område för USA, flera år efter Kalla Krigets slut.
Källor:
Theodore Postol, The Target is Russia, Bulletin of the Atomic Scientists nr 2, 2000
Inge Sellevåg, Uncovering Vardø, Bulletin of the Atomic Scientists nr 2, 2000
Anders Horntvedt, - USA betalte for Fauske II, Nationen, 1 april 2003
TV4, Kalla Fakta, 17 november 2003
NRK1, Brennepunkt, Hemmelige krigere del 1 & 2, 21 och 28 maj 2002
Olav Riste, The Norwegian Intelligence Service 1945-1970, Frank Cass Publishers, London, 1999
Olav Riste og Arnfinn Moland, "Strengt hemmelig" : norsk etterretningsteneste 1945-1970, Oslo Universitetsforlag, 1997
Loring Wirbel, Star Wars - US tools of space supremacy, Pluto Press 2004
Brevväxling med Loring Wirbel