Norrland drar en Neat-lott

Militärt övningsområde för krig i Norrbotten, ett kommersiellt fristående men politiskt brännhett område där USA och Nato-länder får testa sina vapensystem på tidigare neutral, men numera bara ”alliansfri” mark.  

Vad som tidigare var flera mindre övningsområden för den svenska militären, har nu blivit den största stridsövningsplatsen i Europa, öppet för andra länders krigsmakter för att testa sina vapensystem. Området täcker upp en stor del av Norrland och erbjuder unika förhållanden, såsom mörker och ”obefolkade” marker. Det vill säga marker som bland annat befolkas av flera ren­skötande samebyar.

Den 15 december 2004, alltså 10 år efter Sveriges inträde i EU, fattades ett beslut i riksdagen om vårt framtida försvar. I beslutet fanns ett inbäddat förslag om att det militära testområde som redan fanns i Norrland, NEAT – North European Aerospace Testrange även skulle kunna hyras ut till främmande länders krigsmakter och dess vapenindustri. Detta förslag hade föregåtts av utredningen Snö, mörker och kyla.

NEAT omfattar nu – efter samarbetsavtal mellan Rymdbolaget och Försvarets Materielverk, FMV – både Esrange robotbas utan­för Kiruna och Vidsels provområde utanför Älvsbyn.

NEAT består alltså egentligen av två provplatser, NEAT 1 och NEAT 2, som knutits ihop i ett enda område med ett mellanliggande fält, som kan användas till flygningar. Tillsammans utgör de ett område lika stort som Jylland.

Detta gör NEAT till Europas största stridsövnings­plats i ett sammanhängande landområde. Det är regeringen som i varje enskilt fall beslutar och godkänner främmande makts tillgång till och användning av svenska militära övningsområden och utbildningar.

Slagfält: Rymden

Rymden har blivit en allt viktigare del av den moder­na krigsföringen. Esrange, som är världens största nedladdningsstation för satelliter, är därför en viktig komponent i övandet av luftburna vapensystem. Det allra senaste i den vägen är de förarlösa planen Unmanned Aerial Vehicles, UAV, också kallade drö­nare på svenska. Stora investeringar har gjorts i infrastruktur och anläggningar vid Esrange och Vidsel för avancerade tester av drönare. Möjligheterna för liknande verksamhet är i det närmaste obefintliga i det tätbefolkade Europa, vilket ger en unik möjlighet för Esrange-Vidsel, enligt Rymdbolaget.

Också den svenska krigsindustrin satsar på o­bemannade flygplan. Svenska Saab utvecklar idag det förarlösa planet Neuron tillsammans med en rad europeiska länder. Neuron är en 4 miljarder kronor dyr prototyp som ska bereda vägen för framtidens förarlösa bombplan, och det kommer att börja testas av Saab under 2012.

Land till salu

Gun Britt Mäkitalo, som bor i Kiruna och tillhör Kvinnor för Fred, är mycket kritisk till utvecklingen allt sedan regeringen antog motionen Snö Mörker och kyla.

– Vi insåg ju, vi som följde med utvecklingen, att det skulle bli väldigt negativt att sälja ut vårt land till högstbjudande makt och utländska företag. Vi gjorde förtvivlade försök att kontakta olika fredsorganisationer, innan beslutet skulle tas den 15 december 2004. Men väldigt få regerade på våra nödrop.
 Sen dröjde det inte lång tid, berättar hon, förrän det blev ett himla liv av flyg från alla möjliga länder. 2007 var värst hittills, tycker hon.

– Då vimlade det av stridsplan i en övning som hette Nordic Air Meet och det blev väl startskottet för militär verksamhet i stor skala. Det stod i tidningarna att det var en milstolpe för det var ett så stort övningsområde utan restriktioner. Vi från Kvinnor för Fred stod som vanligt med våra plakat och protesterade, säger hon.

– Chefen för US Air Force i Europa blev så himla lycklig över att det var ett så fantastiskt stort område, för de hade ju blivit bortkörda från Tysklands träningsområde, norr om Berlin, för några år sedan.

2009 var det dags för en riktigt stor Natoövning som leddes från Bodö i Norge. Den hette Loyal Arrow, men döptes om av Ofog till Royal Error. Det var precis vad det var. Kungligt fel. För vi är ju inte med i Nato. 2010 kom amerikanerna och tränade på att fälla bomber i Vidsel och nu är det dags för Royal Air Force från Storbritannien. De ska träna nästan hela året här uppe.

Vi är verkligen trötta på detta och vi ser fram mot den stora internationella konferensen i juli i sommar, som Ofog ska arrangera, då vi får visa att vi inte kommer att finna oss i detta. Hoppas att det kommer mycket folk.

Det är inte bara Kvinnor för Fred som är missnöjda. Lilian Mikaelson, Vice ordförande för den samiska Riksorganisationen Same Ätnam, är också mycket kritisk:

–  Sverige har skrivit under FNs Urfolksdeklaration. I paragraf 30 står det att militär verksamhet inte ska förekomma på urfolkens mark eller territorier om det inte motiveras av ett betydande hot mot berörda allmänna intressen. I samma paragraf står att sta­terna ska hålla effektivt samråd med de berörda urfolken, genom de institutioner som företräder dem, innan de utnyttjar deras mark för militär verk­samhet, säger hon.

Lilian Mikaelson efterlyser information om vad som händer och hur denna militära verksamhet kommer att påverka de renskötande samernas liv. ”Är det av ointresse eller okunskap att något sådant inte skett”, undrar hon.

Neutraliteten – ett minne blott

Allt detta pågår utan att stora delar av den svenska befolkningen har en aning om att Sverige helt och hållet förändrat sin säkerhetspolitik under de senaste åren. De flesta svenskar har en föreställning att landet är alliansfritt och många tror att vi fortfarande är neutrala. Men enligt den tidigare översten Per Blomquist (Miljömagasinet i april 2010) är Sverige numera en anfallsmakt. Vi är inte utrustade militärt för försvar utan för anfall.

Anledningen till att Sverige länge varit neutralt och alliansfritt har varit vår geografiska närhet till Ryssland, vi har utgjort en fredlig zon mellan Öst och Väst. I och med att USA och Nato idag utför krigsövningar i Sverige, försvinner den zonen. Handlingar som skulle kunna uppfattas som mycket ovänliga, till och med  krigiska om det var tvärtom – hur skulle det mottas om Ryssland övade på att fälla bomber i Mexico eller Kanada?
Sveriges utrikespolitik påverkar alltså inte bara vårt land, utan det kan få konsekvenser för stabiliteten i hela regionen.