12 minuters frihet

Nu har jag klockat hur lång tid det tar att gå slingan i skogen; 12 minuter och 15 sekunder.
Den börjar på den sidan huset dit jag har mitt fönster och stigen går in i skogen vid sidan om det som kallas "Akterhuset". Förr var det besökslägenheter här, men numera ateljé och samtalsrum. Förbi komposten och djupare in i skogen. Slingan och stigen blir smalare och smalare i takt med att de omgivande träden kryper tätare och närmare.

Vid punkten längst bort från anstalten har någon ställt en parkbänk. Gula, gröna och röda löv ligger överallt på marken. Efter parkbänken är det 50 steg tills sjön kan skymtas på höger sida mellan träden. Uppåt på bergsknallen tills skogen öppnar sig. Utsikten ner mot sjön och över kalhygget som breder ut sig framför är stilla och harmonisk. En dag var där ett rådjur. På högsta toppen finns en halvmeter hög stubbe som erbjuder bättre utkik, eller en två meter hög sten att kravla upp på för den som vill se ännu mer.

Vidare in i skogen, neråt nu. 50 meter innan träden tar slut har någon skrivit på en sten "Nu är det snart slut". Undrar om det är stigen de menar, tiden på anstalten eller kanske vår stackars värld i stort? Ut ur skogen vid den blå containern, mitt framför gula skylten med texten "Anstaltsområde, tillträde förbjudet". Utanför skylten får vi inte gå. Rakt fram utsikt över staketet in till Hinseberg. Ingen verkar vara ute på promenad, det är nog fel tid. Tillbaka upp mot huset på asfaltsvägen och förbi fönstren in mot datasalen, sovrummet i "solkorridoren", vardagsrummet och så slutligen vakternas rum. Tillbaka där jag startade.

12 minuter och 15 sekunder, men oändligt mycket värt räknat i frihet.

A. Andersson