Shell, Sydafrika, Jas och Hinseberg - alla möts de i tvättstugan

I tvättstugan på Hinseberg sitter ett gammalt gulnat klistermärke som jag tidsbestämt till början av 90-talet. På märket syns en person som kastar en brandbomb mot en av Shells bensinstationer och texten under lyder "Burn them out of South Africa". Även om ickevåldsliga avrustningsaktioner och brandattentat mot bensinstationer är lite olika typer av aktivism, får min vistelse här plötsligt historiska rötter.

Konsumentbojkotten av Shell och de attentat och de attentat som genomfördes mot deras bensinstationer i Sverige mellan 1986-1990 var en reaktion mot att Shell etablerade sig i Sydafrika under denna tid och vägrade att bojkotta apartheidregimen. Bensinstationerna sprayades med slagord, saboterades genom socker i bensintankarna eller sattes i brand med syfte att skada Shell ekonomiskt. Kanske var hon som satte upp klistermärket själv engagerad i denna kamp, kanske var det därför hon satt här.

Det är svårt att föreställa sig att även för tjugo år sedan har kvinnor gått omkring i korridorerna här, använt tvättstugan, suttit i dagrummet och haft sin vardag här. Jag är nyfiken på vilka de har varit, orsakerna till att de hamnat här och om de sett sig själva som "kriminella" (eller bara "ovanligt kreativa" som en ekobrottsling här säger). Jag undrar hur många av dem som kommit hit på grund av ett engagemang för en annan värld?

För 20 år sedan när folkrörelser i Sverige, fackförbund, kyrkor och organisationer engagerade sig i motståndet mot apartheid var jag för liten för att vara med. Då kunde jag inte ana att jag två decennier senare skulle sitta i fängelse för en kamp jag tror på. På samma sätt kunde inte de som kämpade mot apartheid ana att Sverige, bara tio år efter regimens fall, skulle vända sydafrikanerna ryggen och med mutor och tvinga på landet de avancerade krigsflygplanet JAS. Försäljningen av de avancerade krigsflygplanen är en av Sveriges största vapenaffärer någonsin. Enligt reportageboken "Mutor makt och bistånd" gick affären i hamn tack vare den "tacksamhetsskuld" Sydafrika stod i gentemot Sverige för vårt stöd mot apartheidregimen. Men om Sverige kräver jättelika vapenaffärer som motköp för att delta i kampen för demokrati, är vi då bättre än den apartheidregim vi en gång kämpade emot?

Jag är inte den första aktivist som sitter i fängelse och jag kommer inte att vara den sista. De som tjänar på att världen ser ut som den gör kommer inte lämna ifrån sig makt frivilligt. Rättssystemet kommer att användas för att tysta dem som utmanar och repressalierna kommer att öka i takt med att människor organiserar sig och kräver förändring. När man tänker så blir små hälsningar i form av klistermärken betydelsefulla. De ger styrka och glädje och påminner om att vi är många som kämpar.

A. Andersson