Tårtpromenad

En gång om dagen erbjuds vad som kallas promenad. På taket finns ett antal träpanelinklädda tårtbitar med gallertak över.

Gula lönnlöv har blåst in och ligger utspridda över kakelgolvet tillsammans med cigarettfimpar och påsar med portionssnus.

Jag är ensam på dessa 25 kvadratmeter - vi intagna hålls alltid åtskilda - men kan höra någon hosta på andra sidan väggen. För att hålla värmen, och för att få motion, gör jag en struttartad dans med höga knälyft.

För en betraktare skulle det säkert se kufigt ut, men nu är jag ju för mig själv.

Efter en timme blir jag insläppt. "Tack", säger jag till vakterna, och är uppriktigt tacksam, "det var skönt".

Pelle Strindlund