Protokoll från möte mellan Saab och FAR den 7 februari 2008
Möte mellan representanter från Saab Aerosystems (Saab) i Linköping och freds- och avmilitariseringsrörelsen (FAR). Mötet hölls i en konferenslokal på Linköpings flygplats.
Närvarande: Ragnar Ludvigsson, Martin Smedjeback, A. Andersson, Jonas Lindell, Maja Backlund, Ulrika Olsson, Ulrika Hävre
Dagordning:
1. Presentationsrunda
2. FAR presenterar sig och sin verksamhet
3. Saab Aerosystems presenterar sig och sin verksamhet
4. Öppen diskussion
5. Avslutning
6. Avslutningsrunda
Presentationsrunda:
Ragnar Ludvigsson, ordförande för Metall för flygverksamhet, anställd sen 1961. Började jobba fackligt för 22 år sen. Jag är mest nyfiken.
Martin Smedjeback, bor i Stockholm. Arbetar med information och utbildning i ickevåld. Anställd av Kristna Freds, men här i egenskap av fredsaktivist. Jag har gjort direkt aktioner bland annat i England och Skottland.
A. Andersson, Studenter mot krig, aktiv inom Ofog, Jag har varit på möte med Saab i Karlskoga, det var intressant.
Jonas Lindell, informationschef på Saab Aerosystems, varit där sen oktober. Jobbade tidigare på ABB och som journalist.
Maja Backlund, studerar arabiska i Lund. Jag är aktiv på olika sätt i fredsrörelsen, utbildningar i konflikthantering, aktiv i Ofog och andra nätverk som håller på med fredsfrågor.
Ulrika Olsson, jobbar på koncernstab, jobbat här sen i somras, tidigare jobbat på polisen.
Ulrika Hävre, frilansade aktivist, samarbetar med många olika organisationer. Jag har gjort en vapeninspektion här på Saab tidigare. Jag var också med på möte med Karlskoga.
Presentation av FAR och sin verksamhet
Maja introducerade en brainstorm: Vad tänker ni på när ni hör termen ”ickevåldslig direkt aktion”? Dessa svar nämndes: lagbrott, intrång, handlingskraft, effektivt, stök, civilkurage, Martin Luther King, förändringsfaktor, konfrontation, ineffektivt, odemokratiskt.
Maja: Det blir ganska tydligt att vi har olika bilder. Jag skulle vilja berätta hur vi från fredsrörelsen ser på direkt aktioner. Det handlar om att agera som om världen vore helt rättvis och fredlig idag. Direkt aktionen är motsatsen till indirekt aktion, t.ex. när vi väljer representanter i riksdagen. Direkt aktion behöver inte alltid vara lagligt. Direkt aktion har tre syften: Att skapa debatt, att direkt förändra och leva som man vill vara.
A: Ett tillägg är att civil olydnad är en typ av direkt aktion.
FRÅGA: Ni säger juridisk lag, vad menar ni?
A: Mest för att vara tydlig, det finns även andra lagar, t.ex. sociala lagar. Det finns också något man kan kalla för en högre lag. T.ex. att ta någons liv.
Martin håll en presentation om ickevåldets historia: Om man ska börja riktigt långt tillbaka i historien kan man börja med Jesus. Ett exempel på direkt aktion han gjorde var när han helade en människas förtvinade hand i templet på sabbaten. Han ville utmana regeln att man inte fick göra goda saker på sabbaten och att prästerna skulle bestämma över folks liv. Därför helade han en person rakt framför prästerna för att han ville ha en direkt förändring och förändrade regler på sikt.
Nu hoppar vi till 1800-talet. Den amerikanska författaren Henry David Thoreau hade vägrat betala skatt i sex år eftersom han inte tyckte att han kunde stödja en regering som tillät slaveri, som förtryckte ursprungsbefolkningen och hade invaderat Mexiko. Att betala skatt var för Thoreau att visa sin lojalitet med staten. Han blev arresterad för sitt brott men satt bara ett dygn arresterad. Under tidigt 1900-tal föddes den brittiska suffragettrörelsen. De använde direkt aktion för att få kvinnlig rösträtt, bland annat genom att kedja fast sig i stängsel och satte eld på brevlådor, i fängelse hungerstrejkade de ofta. Ungefär under samma tid var det en ung advokat, vid namnet Gandhi, från Indien som studerade i London. Han blev inspirerad av de brittiska kvinnornas kamp och deras mod. När han fick sitt första jobb i Sydafrika använde han också direkt aktion till exempel genom att bränna pass som krävdes av indier och som begränsade deras rörelsefrihet endast för att de var indier. När han kom tillbaks till Indien använde han direkt aktioner för att befria sitt land från ockupationen av Storbritannien. Han utmanade bland annat britternas saltskatt och monopol på salttillverkning genom att starta stor salttillverkning och därmed direkt få igenom att det ska vara naturligt för alla att själva kunna tillverka sitt salt.
Nyheterna om Gandhis kamp spred sig till USA. Där var en svart kvinna i Montgomery som 1955 gick på en buss och vägrade flytta på sig fast hon satt sig på en plats som var reserverad för vita. Hon tyckte att man skulle få sitta var man ville i bussen oavsett vilken hudfärg man råkade ha. Hon blev arresterad för att ha handlat enligt denna övertygelse. I och med Rosa Parks arrest startades medborgarrättsrörelsen som spred sig som en löpeld med en mängd olika direkt aktioner som t.ex. sit-ins. Det var också förbjudet för svarta och vita att picknicka på stranden tillsammans. Så detta blev en aktionsform – att vita och svarta tog sin picknickkorg till stranden, precis som de ville att det skulle vara.
Få trodde att det mäktiga Sovjetunionen skulle rubbas genom ickevåld. Men 1980 bildades fackföreningen Solidaritet i Polen och man använde direkt aktionen strejk, först för att verka för arbetsrättsliga rättigheter. Aktionsformen och föreningen visade sig så effektiv att den spred sig till hela Polen och förvandlades till en frihetsrörelse som tillsammans med många andra ickevåldsrörelser i de andra länderna som tillhörde Sovjetunionen till slut under 1989 fick detta mäktiga imperium på fall.
Direkt aktioner mot vapen och vapenfabriker är ett ganska modernt fenomen. Den första plogbillsaktionen, där man ickevåldsligt avrustar ett eller flera vapen, genomfördes år 1980 i USA på kärnvapen. Fram till idag har det gjorts omkring 80 plogbillsaktioner världen över. De har varit öppna och personerna som har genomfört dem har stannat på plats villiga att ta sitt straff. 1996 gick tre kvinnor in på British Aerospace i England där de avrustade ett stridsplan som var planerat att exporteras till Indonesien för att användas i folkmordet på Östtimor. De friades sedan i domstol.
A berättar att det finns grupper idag i Sverige som jobbar med civil olydnad och nämner Ofog (ett fredsnätverk som främst jobbar med ickevåldslig direkt aktion), Greenpeace (organisationer som göra direkta aktioner för miljön) och Klimax (nystartat nätverk mot klimatförändringar).
Fråga: Hur kan ni garantera att de som är med inte använder våld? Vad definieras som våld? Direkta aktioner orsakar oftast psykiskt lidande hos dem som utsätts.
A: När vi gör ”reklam” inför aktioner är vi tydliga med att de kommer att ske utan våld. Våra riktlinjer är också väldigt tydliga med det. Inför aktioner håller vi i icke-våldsövningar där vi tränar på att behålla lugnet, hur vi ska agera om polis, en anställd eller någon annan blir våldsam osv.
Vi försöker att ha en dialog med de som arbetar på platsen vi utför aktioner, för att de ska förstå att aktionen inte på något är riktat mot dem som personer. Ibland kan det så klart vara så att någon ”drabbas”, varför det alltid är en avvägning vad som är nödvändigt och viktigast. Att hindra vapen från att döda människor kanske väger tyngre än det psykiska lidande en fredlig och respektfull konfrontation med arbetarna innebär.
Vi anser inte att förstörelse av vapen är våld. Det är inte heller våld att t.ex. klippa sönder ett staket för att kunna ta sig in till området där vapnen förvaras.
Saab Aerosystem berättar om sig och sin verksamhet
Jonas berättade om Saab-koncernen, Linköping-avdelningen och JAS Gripen
Saab: Technology for a changing world
Saab föddes 1937 när det var politiskt oroligt i Europa. Sverige hade efter första världskriget bestämt att vi inte behövde någon aktiv försvarsindustri eftersom det inte fanns risk för konflikt i vårt närområde. Om det ändå skulle uppstå att det hettade till kunde vi köpa försvarsmaterial från någon annan, löd resonemanget. 1937 insåg vi att vi behövde flygplan och såg oss om för att köpa, men det fanns då ingen som kunde sälja. När man tar beslut om försvarsindustrins vara eller icke vara och dess inriktning är historien väl värd att beakta och att förutsättningar snabbt kan förändras. Vi har byggt upp kompetens som går snabbt att rasera men sedan i praktiken blir omöjlig att återuppbygga.
B17 var det första planet Saab tillverkade. Det levererades till svenska flygvapnet 1941. Flygvapnet och Sveriges försvar har följts åt under efterkrigstiden. Det har hänt mycket med Saab, från början låg största delen av verksamheten inom transport- och fordonsindustri, men under 90-talet förändrades bilden. Biltillverkningen såldes av till General Motors och Celsius köptes upp. Över en natt växte Saab till dubbla storleken. 2006 köpte Saab även Erikson Microwave Systems.
Saab är Nordens största försvarsindustri. Många produkter med civilt ändamål har sitt ursprung i forskning kring produkter till försvarsändamål; t.ex. krävdes datorer för att bygga moderna flygplan vilket gav upphov till den första svenska datorn vid namnet Sara. Bilindustrin är ett resultat av försvarsindustrin, och även mycket medicinteknik har startat som spin-off företag ur Saab. GSM-tekniken födds ur Gripen-tekniken och ett annat exempel är kunnandet från g-dräkten som nu används för att behandla brännskador och kärlsjukdomar.
Svenska försvaret var Saabs dominerande kund under lång tid fram tills muren föll 1989. Efter det har den svenska försvarsmakten förändrat sitt fokus. Förr gällde framförhållning och planering, idag gäller det att vara redo för internationella insatser här och nu. Under kalla kriget var det viktigt att Sverige som alliansfri nation hade egna unika lösningar. Fienden skulle inte veta vad de skulle möta. Idag däremot ska lösningarna fungera tekniskt med andra internationella styrkor. Tidigare var kundens huvudsyssla att skydda gränser. Det behovet finns inte idag, istället är det flöden; transporter av människor, gods, information, energi som är det viktiga. Uppgifterna har alltså ändrats vilket inneburit en stor omställning också för Saab.
Saab har nästan 14 000 anställda runt om i världen, flest i Sverige.
Internationella affärer: 80% går på export vilket är en dubblering sedan 2001. Bevisar ur vårt perspektiv att det vi gjort historiskt har varit kostnadseffektivt eftersom det finns en efterfrågan.
Vad kommer ut ur Saab-fabriken totalt:
Electronic warfare: ska störa fienden och ge skydd mot fienden på elektronisk väg. Skyddssystem mot missiler kan också placeras på civila flygplan (hjälpsändningar, passagerarflygplan, FN).
Vapensystem: Allt från tunga robotar (robot 15) ner till manburna vapen typ AT4/Carl Gustav.
Command control/ledningssystem: plocka in lägesbild och ge till de som ska genomföra sitt uppdrag. Världsledande inom små och medelstora fartyg. Bra verksamhet i Australien och Järfälla.
Kommunikation: System på civil marknad. Saab i samarbete med Securitas som skyddar Stockholms hamn, Arlanda, Brommas flygplats. Förra veckan fick vi en beställning från Ringhals kärnkraftsverk. Militär teknik spelar roll för att skydda flöden återigen. Den är så pass bra.
Obemannade system: Ett Framtidsområde med fördelen att de kan skickas in i områden där det är farligt för människan att vara, för att förfölja rånare, hjälpa till vid katastrofer eller efter en storm. Utmaningar för dessa är att de ska fungera tekniskt i civilt luftrum samtidigt som det pågår civil lufttrafik och utföra uppdrag autonomt och sköta sig själv. Helikoptern ”Skeldar” är ett exempel, som inte är bestyckad, den har endast sensorer för filmning och för att spana. Neuron, ett internationellt samarbete för att testa, utvärdera och demonstrera ny teknik, är ett annat exempel. Neuron är ett obemannat stridsflygplan.
Sensorsystem: radarverksamhet. Bland annat Saab 2000 utrustas med radar och har bl.a. sålts till Pakistan. Radarsystem kan användas både civilt eller militärt. Kontrakt med Pakistan skrevs i samband med jordbävningen.
Signature Management: kamouflageutrustning: person och infrastruktur och fordon med avancerad teknik som skyddar mot radar osv.
Träningsverksamhet: fordon och personer utrustade med lasersimulatorer för att träna för "skarpa situationer". Används av militären och blir allt viktigare i internationella insatser, vid polisens insatsstyrkor eller vid brandbekämpning.
Rymdverksamhet: Sker mest i Göteborg, antenner mm till GPS-systemets konkurrent GAlileo.
Support: vi följer våra produkter från att de byggs till att de skrotas. Erbjuder drift av systemen. Ex: kunden erbjuds köpa "flygtid" och inte ett flygplan. Levererar också faktiska lösningar, bl a fältsjukhus till Nordic Battle Group.
Civil och militär teknik integreras, t.ex. kommunikationssystemet ”Rakel” till polisen. Om polisen hade haft det i Göteborg 2001 hade kravallerna kunnat kontrolleras bättre.
Saab har utvecklat flera militära flygplan genom historien. Endast fyra, fem företag i världen har samma ingenjörskompetens som Saab. Saab kan bygga kompletta stridsflygplan och civilplan.
"Clean Sky": teknik och forskningsprojekt för att göra trafikflyget mera miljövänligt. Saab är en av ledarna inom detta. Hade inte fått vara med om inte kompetensen hade funnits som man fick genom Gripen.
Gripen
Beslut om utvecklandet av Gripen togs 1982. Omfattande studier visade att det var billigast att utveckla ett eget flygplan som kunde göra fler saker än innan. Det skulle ha bättre kapacitet och bryta kostnadstrenden: vara både billigare att utveckla och operera. Två versioner av Gripen har utvecklats. Den första varianten (A/B) togs fram för att försvara Sverige och systemet designades utefter det. Man insåg snart behovet att kunna delta i internationella insatser och systemets exportpotential, varför en ny version (C/D) togs fram som bl.a. kunna tankas i luften och samverka med NATO.
Framtid för Gripen:
Gripens kunder: Sverige, Sydafrika, Ungern, Tjeckien
Gripen är billigt att tillverka och operera jämfört med konkurrenterna, t.ex. Eurofighter. Effektivt internationellt sett och världsmarknaden är het just nu. 2008 börjar Saab leverera Gripen till Sydafrika. Det flygs även av en brittisk testflygskola. Skarpa offerter har lämnats eller kommer att lämnas till bl a Norge, Danmark och Indien. Aldrig varit så intensivt som nu.
Saab gör aldrig en exportinsats – med produkter som klassats som krigsmaterial – utan ett positivt förhandsbesked från ISP (Inspektionen för Strategiska Produkter). I övrigt påverkar följande våra möjligheter till affär:
- Pris och prestanda
- Finansiering
- Industrisamarbeten: finns krav på detta från köparlandet? Genom Investors nätverk hittar vi affärsmöjligheter som bär sig själva, etableringar i mottagarlandet, bygger långsiktigt välstånd i mottagarlandet (t.ex. byggs delar av Gripen i Sydafrika).
- Politik: Affärerna är så pass stora att de är politiska ställningstaganden. De är också långsiktiga eftersom Gripen är operativt i 30-40 år och att samarbete krävs stater emellan. Vi har här en nackdel gentemot t.ex. USA som är större och mäktigare.
Opinion i Sverige: Undersökningar har gjorts; frågat svenskar om vi ska ha ett försvar (80% ja) och försvarsindustri (68% ja). Direkt påverkar opinionen inte Saab, eftersom affärer pågår under lång tid. Saabs verksamhet är dock väldigt politisk.
FAR: Har ni fått nej någon gång från ISP?
Jonas: Kan ej svara på det. Redan när man börjar fundera på export till ett land får man ett preliminärt besked och vi gör aldrig något utan ett sådant godkännande. Även när man bara visar upp en produkt måste man ha utförseltillstånd. Jag vet inget annat land som har strängare regler för vapenexport.
FAR: Vapenaffärer sker under en lång tidsperiod. Har det hänt att ni har behövt dra tillbaka en affär?
Jonas: Mig veterligen finns inget sådant fall när det gäller Gripen, men jag är osäker på hur det förhåller sig i övriga koncernen.
FAR: Vem har ansvar? Har Saab egna riktlinjer för sina affärer? Borde Saab ha det?
Jonas: Ja, företag har ett ansvar, men vi är också en del av samhället där vi finns och väljer därför att ha samma regler som samhället runt om. Vi följer lagen. Vi har diskussion med nyanställda om de tänkt igenom att de ska jobba med försvarssmateriel, deras värderingar kring detta osv. Vi bottnar i FN-deklarationen, vilken säger att länder har rätt att försvara sig. För detta behövs försvarsmateriel. Vi verkar utifrån en demokratisk plattform; Sverige har ett strängt regelverk kring vapenexport och genom att göra kontrollerade exportaffärer kan vi bidra till stabilitet i världen.
FAR: Det finns exempel på att en stat har bestämt vad som är lagligt men att vi idag har en annan syn? Hur ställer ni er till att det skulle kunna vara så att lagarna ändras? Har ni ett eget ansvar eller kan man bara blint följa lagarna? Lagar har inte alltid varit ”rätta” bara för att samhället varit demokratiskt.
Jonas: Förutom ISP har vi även Exportkontrollrådet (ERK). Det gör det lättare, det rasslas inte bara igenom. Saab är en av spelarna som deltar när man reviderar regelverket.
FAR: Skulle ni själva kunna säga stopp för en affär, även om ISP tillät den?
Saab: Det förs en diskussion kring de frågorna. De senaste åren har vi haft ett värderingsarbete. Alla medarbetare har varit med och diskuterat vår värdegrund. Det finns också en diskussion med facket om detta. Det finns en diskussion men vi har ingen policy idag. Skulle nog inte hända att Saab inte marknadsför sig i ett visst land och det har hittills inte skett. Det finns inget land det känns fel att sälja stridsflygplan till idag.
Martin: Att Sverige har strikta riktlinjer när det gäller vapenexport är den officiella retoriken. Kan vi inte vara överens om att dessa ofta inte följs? Är det inte därför ohederligt att fortfarande prata om strikta riktlinjer? T.ex. att vi inte bör sälja till länder som är i krig. Vi sålda till USA både under invasion och ockupation av Irak. När det gäller mänskliga rättigheter så begås grova kränkningar i t.ex. Thailand dit vi säljer vapen.
Jonas: Jag kan inte skrivningen i detalj, här känner jag att jag är ute på djupt vatten. Besluten tas ända upp på regeringsnivå.
FAR: Vi menar att ISP inte alltid gör rätt. Känner Saab ett eget ansvar? Vi menar att ISP inte följt riktlinjerna för vapenexport.
Saab: Saab följer dock alltid ISP. Besluten diskuteras och studeras, men återigen är frågan större än det enskilda fallet.
FAR: Borde Saab ha en kontrollfunktion inom företaget utifall ISPs beslut inte skulle vara rätt?
Saab: Vi har en sådan kontroll, men den sker redan innan förfrågan skickas till ISP. Vi ska leva efter våra värderingar.
Martin: Staten förbjuder det som är olagligt, men företag har ofta policys som går utöver detta. Det finns ett arbete på gång där företag tar större ansvar för sin produktion än tidigare.
FAR berättar mer om sitt framtida arbete mot svensk vapentillverking/export
Vi kommer framöver att fortsätta vårt arbete mot svensk vapentillverkning och export. I det arbetet gör vi många olika saker; vi ordnar möten som detta, pratar med politiker, genomför manifestationer och direkta aktioner.
När vi träffade Saab i Karlskoga hade vi konkreta planer på ett fredsläger där, men sådana konkreta planer finns inte för Linköping. Det är dock inte uteslutet att vi kan komma att göra aktioner här framöver. Vi vill ha så mycket information om er som möjligt, för att vara säkra på om en aktion är det rätta att göra och hur den i så fall skulle se ut. Vi försöker vara så öppna som möjligt och inkludera er redan från början, för att undvika missförstånd och fördomar om varandra.
Saab: Kommer ni att tala om för oss när ni är på väg att göra aktioner?
FAR: Nej, det kommer vi inte. Vi gör inte aktioner för att det är kul. Vi vill kunna genomföra aktionen, så därför kommer vi inte säga när och var vi gör det. Det är lite som att ni tillverkar vapen men kanske inte säger allt om detta till oss.
Saab: Skulle ni kunna säga något om en eventuell aktion? Vad kan vi förvänta oss?
FAR: Det beror på hur det politiska läget utvecklas. Jag ser inte någon begränsning i de aktioner vi kan komma att göra. De enda begränsningarna vi har är våra riktlinjer; vi kommer att göra det ickevåldsligt, vi kommer att stanna och ta vårt straff.
Saab: Ni pratar om riktlinjer och demokrati men ni kan själva bryta mot lagen. Står ni högre än lagen?
FAR: I de aktioner vi väljer att bryta mot lagen är vi öppna med det, vi stannar kvar och låter oss arresteras, går till rättegången och tar våra straff. Det är inte på något sätt att nonchalera lagen. Att orättfärdiga lagar utmanas är nödvändigt för att en demokrati ska fungera.
Saab: Ni lever i en demokrati men vill inte följa dess lagar.
FAR: Jag kan bara säga något om mig själv. Jag säger inte att jag står över lagen, för jag är beredd att ta mitt straff.
Saab: Era tankar leder t.ex. till slutsatsen att alla förare kan köra så snabbt de vill, bara de tar sitt straff.
FAR: Viktigt att poängtera är att i civil olydnadsaktioner bryter man inte mot vilken lag som helst, man gör det i stora frågor som är viktiga för fler än en själv och man gör det inte för egen vinnings skull utan för att skapa ett bättre samhälle för alla.
Saab: Vår inställning är att vi följer de lagar som finns. Vi kommer att informera våra anställda att en aktion kanske kommer att genomföras och vi kommer att polisanmäla eventuella lagbrott.
FAR: Ytterligare en aspekt är att internationell lag står över nationell. Jag bryter inte mot lagen lättvindigt. Det är i situationer där folkrätten kränks. När jag bryter mot lagen har jag internationell lag bakom mig. Nurnberg-principen säger att jag har ett ansvar att förhindra stora brott, även om jag då blev tvungen att bryta mot nationella lagar.
Saab: Uppmanar ni inte folk att bryta mot lagen?
FAR: Vi uppmanar ingen till något. Om fler börjar reflektera över Sveriges vapenindustri och de lagar som skyddar denna, blir vi så klart glada. Om fler dessutom väljer att sluta lyda dessa lagar och istället sätter sig i vägen, är det ännu bättre.
Saab: Det låter som våra politiker inte gör något. Hur är det med homosexuellas rättigheter? I de flesta frågor går det framåt med demokratiska medel.
FAR: Det behövs såklart inte att man bryter mot en lag för att den ska förändras. Men det har funnits en fredsrörelse jättelänge, det fanns en jättestor rörelse mot Irakkriget och ändå tecknade Sverige vapenavtal med USA för användning i Irak. Vi har sagt ifrån men det har inte hjälpt. Då måste det till något annat.
Saab: Ska er lilla grupp sätta sig emot den stora gruppen? Fortsätt stå på torgen och framför era åsikter istället. Alla har rätt att framföra sina åsikter.
FAR: Vi kanske är en liten grupp som är villiga att bryta mot en lag, men vi gör det öppet och tar straffet. Om ingen annan följer efter så tar vi ändå straffet. När tillräckligt många gör samma sak kommer lagen att förändras. Jag hoppas att lagen förändras.
Saab: Om någon kedjar fast sig och vi arbetare inte kommer in till vår arbetsplats. Vad säger ni då om arbetarna skulle slita en arm av er? Hur reagerar ni?
FAR: Vad har ni för policy när det gäller att slita av armarna på folk? Vi försöker föra fram budskapet att vi inte är emot er som jobbar här.
Saab: Betalar ni får förlorad arbetsinkomst för arbetarna som inte kommer till jobbet pga. blockad eller annat?
FAR: Det blir upp till en domstol att bestämma om eventuellt skadestånd.
Saab: En personlig reflektion jag har är att ni är oerhört duktiga på att kommunicera. För mig blir aktionerna kontraproduktiva. Det finns mycket mer effektiva sätt att verka inom lagens ram, sätt där ni inte skulle bli betraktade som knäppgökar. Jag tycker att ni agerar på ett ointelligent sätt där ni får uppmärksamhet men inte sympati.
Saab: Delarna ni på böterna? Det kan bli rätt dyrt.
FAR: Ibland anordnar vi stödfester för att samla in pengar till böter och vissa ger gåvor som hjälper till att betala böter.
Saab: Är ni ledare för er grupp? Ni har ett ansvar för det som ni säger.
FAR: Vi är inte ledare för något. Vi har ingen styrelse. Nästa gång kan det vara någon annan som kommer på liknande möte.
Saab: (Till Ulrika som tidigare gjort vapeninspektion på Saab) Är du nöjd med aktionen på Saab?
Ulrika Hävre: Det var inte en aktion, men jag är nöjd med den vapeninspektion jag gjorde på Saab. Jättenöjd.
Saab: Vilken information fick du som du inte skulle kunna ha fått genom att ringa hit?
Ulrika Hävre: Jag tror jag fick en hel del information som jag inte hade fått genom att ringa.
FAR: Hur tänker ni som jobbar på Saab kring ert ansvar?
Saab: Jag tänker ofta att det är fredsbevarande. Då får man en annan bild. Jag känner att vi har rätt att ha vårt försvar. Alla har ju ett försvar. Det är inte för att fly från mitt personliga ansvar. Vi säljer produkter som andra också kan sälja och vi gör det från ett regelverk som är bättre än många andra. Vi bidrar till stabilitet.
Jag ser inte heller några problem med de produkter som jag har varit med och tillverkat. Det är fredsbevarande och bidrar till vårt lands säkerhet. Vi har den här diskussionen på våra möten och vi har ofta journalister som kommer med krångliga frågor. Det har varit någon enstaka arbetare som har haft frågor men inte ofta.
FAR: Eftersom ni ser direkt aktion som ett ineffektivt sätt att arbeta på vill jag nämna Faslane-kampanjen. Under många år har människor fredligt och direkt protesterat mot den kärnvapenbas som finns i Faslane i Skottland genom blockader och andra direkta aktioner. Det har till slut lett till så stor debatt och uppmärksamhet att de största partierna i Skottland nu vill bli av med kärnvapnen. Tyvärr tas beslut kring försvarsfrågor i London, men det skotska parlamentet har bjudit in fredsrörelsen för att diskutera hur Skottland kan bli av med kärnvapnen.
Saab: Vad är målet med er kampanj?
FAR: Vi vill ha en avrustning av Sverige. Vi tror på att Sverige skulle kunna gå i bräschen för ett avrustat land. Vi är kända för att vara ett fredligt land. Detta går väldigt illa ihop med att vi är ett av länderna som har störst vapenexport i världen. Vi skulle kunna satsa på att förebygga konflikter istället för att ta till militära medel. Vi skulle kunna avrusta och satsa på civila metoder istället. Vår vision är att leva i en värld utan krig och utan vapen. Någon måste gå före. Sverige ligger bra i att gå före i nedrustning. Vårt arbete här i Linköping är bara en del i en större kampanj.
Saab: När är kampanjen slut?
FAR: När vi uppnått målet.
Saab: Har ni några politiska ingångar? Det vill säga försöker ni påverka politiker?
Saab: Ja, detta ingår i kampanjen. Lobbyarbete, diskussioner, torgmöten osv.
Vi kan bara göra aktioner om vi också gör annat arbete.
Det är dock viktigt att inse att vi är en del av en större fredsrörelse. En fredsrörelse som under många många år jobbat med lobbying, som kommenterar regeringsbeslut, som uppvaktar politiker och som samlar in namnunderskrifter.
Avslutning
FAR: Hur ser ni på kommande kontakter med oss?
Jonas: Dialogen är spännande. Jag förstår att ni inte vill berätta när ni ska göra aktioner. Men ni får gärna ta kontakt med mig när ni gör en aktion för att vi ska kunna förhindra att saker urartar.
Maja: vi vill gärna ha kontakt och dialog med arbetarna.
Ulrika Olsson: Om ni talar om vart era torgmöten är kan arbetarna komma.
Maja: Det ligger i allas intresse att det är lugnt och att vi inte bara har kontakt i konfrontationssammanhang.
Ulrika Olsson: Det är fritt fram för er att ordna ett öppet möte, men det blir konstigt för medarbetare om Saab som företag arrangerade ett sådant möte.
Martin: Kan vi komma till ett fackmöte på Saab?
Saab: Nej, men debatten i samhället är fri. Ni kan ta kontakt med arbetarna. Saab har ingen möjlighet erbjuda det organiserat, på arbetstid osv.
Avslutningsrunda
Jonas: Det har varit intressant. Jag har lärt mig en del, jag uppskattar dialogen. Vi är tydliga med vad vi kommer göra om ni gör olagligheter. Om jag vore er; fundera på att göra saker på annat sätt. Fortsatt dialog!
Maja: Försöker ta in, intressant, tackar alla personligen för att ni kom hit, mötet var intressant. Meningen med livet är att mötas även om det verkar svårt
Ulrika Olsson: Håller med Maja mycket. Vi står väldigt långt ifrån varandra, intressant träffa sådana som ni som ser på annat sätt.
Ulrika Hävre: Det var intressant och givande. Jag är glad att jag följde med.
Ragnar: Jag har hört talas om er och är fortfarande orolig för er inställning angående lagbrott, men det kan hända att ni vaknar upp.
Martin: Jag uppskattar den fina stämningen. Jag skulle vilja gå djupare in i diskussionen. Jag har inte diskuterat detta mycket med er inom industrin tidigare, skulle kunna fortsätta. Jag hoppas på fler möten.
A: Jag håller med om det ni sagt. Man lär sig alltid något. Vi står ganska långt ifrån varandra. Har fått nya tankar av mötet och ska tänka över hur ni ser på våra metoder, det är farligt om man bara stannar i de åsikter man har. Det har varit en bra stämning.