NATO Game Over: rapport från bryssel

Sitter och lyssnar på föreläsning och samtal kring NATO och den alltmer sammanflätade militariseringen som sker över hela världen. Baser och trupper och mobila landningsbanor och staket och vapen och strukturer så stora och förvirrande att en omöjligt kan förstå hur de fungerar - hur ska en då lyckas göra motstånd mot dem?

Vi kom till Bryssel i torsdags, uttröttade efter en lång bussresa. Vi blev dock väl mottagna av Bomspotting, nätverket som styr upp aktionen, och hela fredagen spenderade vi på aktionsförberedelser och workshops.

Lördag så var själva aktionsdagen. In i sista stund var det rejält förvirrat hur vi egentligen skulle bära oss åt för att lyckas med det vi åkt hit för: ta oss in på NATOs område och spärra av deras olagliga verksamhet. Det var ovant för mig att inte i förväg veta alla detaljer kring aktionen vilket var frustrerande, även om jag kan förstå Bomspottings val att inte avslöja exakt hur vi skulle komma till NATO och från vilket håll förän precis innan vi gav oss iväg.

Väl på plats blev planen dock tydlig: grupper med folk kom samtidigt från alla olika håll och närmade sig staketet som omger hela NATOs område. När vi närmade oss eller mötte en poliskedja skulle vi sprida ut oss i våra vängrupper, samma taktik som användes vid G8-mötet i Rostock (five finger strategy).

Den grupp på kanske 50 personer som jag var med i hamnade vid någon slags grind eller liknande, det var svårt att förstå exakt vart vi var eftersom det var svårt att komma alltför närma. Så fort vi var nära nog att se staketet möttes vi nämligen av poliser som vi, i enlighet med planen, försökte "smita förbi".

Mina tidigare möten med polis har alla varit relativt positiva, varför jag blev rätt förskräckt och chockad över vad som hände här i Bryssel. Här fanns ingen chans till dialog och ingen förvarning innan jag fick en hård knuff i bröstet som gjorde att jag ramlade omkull. Många andra var med om liknande, eller värre, våld från polisen men jag tyckte ändå att vi lyckades hålla oss lugna och fredliga själva. Vi försökte ett par gånger att ta oss förbi poliserna men blev omkullknuffade eller slagna med batonger och drog oss sedan bakåt för att försöka från ett annat håll. Då bestämde sig polisen för att arrestera oss och började ganska brutalt rycka in folk i bussar. Vad jag har hört i efterhand blev folk arresterade på det sättet lite hur som helst, även fotografer och andra som inte tänkt delta i någon aktion.

Det var väldigt tydligt att polisen var stressad och inte tillräckligt informerad om vilka vi var och vårt icke-våld och jag hade efter aktionen intressanta diskussioner om hur man har lyckats etablera så bra kontakter med polisen i tex Faslane.

Vi var runt 1000 personer som försökte ta sig in på området och ett femtiotal "lyckades". Att faktiskt lyckas klättra över staketet hade såklart känts som en seger, men det är såklart inte det viktigaste. Att vi var så många som visade vad vi tycker, att NATOs krigspolitik är så pass galen att 1000 personer är beredda att bryta mot lagen för att hindra den och att Belgien ser oss som ett så pass stort hot, sa såklart tillräckligt.

Aktionen fick väldigt mycket uppmärksamhet i media i Belgien och andra länder, men i Sverige verkar det har varit lågt. Tråkigt.

Det finns mycket att skriva om allt som hände efter att vi blev arresterade, men det kommer säkert någon annan att skriva om så jag slutar här. Tänkte iaf avsluta med att försäkra att vi alla mår fint och att stämningen är bra, trots polisvåld och för lite sömn.

NATO Game Over

A. Andersson