Det finns 8 kända kärnvapenstater i världen: USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Israel. Sydafrika har erkänt att de har haft kärnvapen, men de har nu skrotat dem. Ukraina, Vitryssland och Kazakstan hade sovjetiska kärnvapen men har nu skrotat dem eller skickat tillbaka dem till Ryssland. Irak, Iran och Nordkorea har haft, och kan fortfarande ha kärnvapenprogram. Belgien, Tyskland, Grekland, Holland, Italien, Turkiet och även Storbritannien har amerikanska kärnvapen på sin mark.
Eftersom många kärnvapen är placerade på ubåtar så kan de i praktiken finnas nästan varsomhelst på internationellt vatten.
På grund av allt hemlighetsmakeri är det svårt att säga hur många kärnvapen som finns i världen idag. Det brukar uppskattas röra sig om ca 30 000 stridsspetsar. Förutom de två mest kända kärnvapenattackerna, Hiroshima och Nagasaki, har över 2400 provsprängningar av kärnvapen gjorts.
Genom en rad olika avtal har kärnvapenstaterna lovat att avveckla stora delar av sina kärnvapenarsenaler. I praktiken har inte mycket hänt. De senaste åren har utvecklingen till och med vänt och nu utvecklas nya sorters, mindre stridsspetsar som ska minska steget mellan att hota med och att faktiskt använda kärnvapen.
Enligt internationell lag så är det olagligt att använda - eller förbereda användning av - kärnvapen.
Den internationella domstolen i Haag tillfrågades av FN om användandet av kärnvapen strider mot internationell rätt. Sommaren 1996 svarade domstolen att det sannolikt är helt omöjligt att använda kärnvapen utan att bryta mot internationell lag. Det enda möjliga kryphålet som domstolen lämnade var att det kan vara lagligt "i ett extremt fall av självförsvar, där en stats själva överlevnad står på spel", och då staten inte bryter mot internationella regler som bland annat förbjuder attacker mot civila eller överdrivet användande av våld.
Inte ens kärnvapenstaterna själva har kunnat ge konkreta exempel på när det skulle vara lagligt att avfyra kärnvapnen.
Idag används kärnvapnen istället till att hota andra stater med, enligt kalla krigets gamla princip om avskräckning. Kärnvapnen är programmerade att avfyras mot strategiska mål i andra kärnvapenstater. Till exempel staden Yulamy, som ligger i norra Ryssland nära den norska gränsen. Staden är ett troligt mål för Natos kärnvapen eftersom den ligger nära flera hamnar som används för att reparera ryska kärnvapenubåtar. En kärnvapenattack där skulle utplåna hela staden och dess 28 000 invånare.
Ett problem med avskräckningsstrategin är emellertid att det inte är någon juridisk skillnad mellan hot om brott mot mänskligheten och att faktiskt konkret utföra hoten. I båda fallen innebär det ett brott mot internationell lag. Kärnvapenstaterna behöver alltså inte avfyra vapnen, de är redan idag krigsförbrytare.