Motståndsporträtt: H.M.

Matlagare, aktivist och akademiker – och i sommar träffar du kanske H. som clown bakom den kokande linsgrytan.

I en tjusig villa med altan mot havet i västra Göteborg bor H.M. med sex andra personer. För tillfället i alla fall, det har varit många flyttar de senaste åren. Men nu verkar ändå västkusten ha stor dragningskraft, till hösten väntar fritidsledarutbildning och förhoppningsvis ett fast boende.

Innan dess ska H. måla ett och annat rosa, lifta upp till Norrland och laga tusentals portioner mat. Den är engagerad i folkköket "Automat" som ska laga mat under War starts here.

– Det är klart jag vill vara i Luleå när det här händer. Jag tycker att Ofog formulerar det bra i och med att vi vill uppmärksamma var krig börjar. Det är så tyst om det; jag vill inte att det ska vara det.

Till lägret kommer H. framför allt som matlagare, något den har varit aktiv som i drygt ett år. Det började med att H. helt enkelt fick uppgiften att ansvara för maten för funktionärer och artister på Queertopiafestivalen förra året. Med kort varsel ställde folkköket Automat upp med sin utrustning och Queertopias funktionärer lagade maten. H. charmades av matlagningen och gick med i folkköket, ett löst nätverk av engagerade människor som lagar mat på olika tillställningar. De har under det senaste året tillsammans med folkkök från hela Europa utfodrat ett No Border-läger i Bryssel och kärnkraftsprotesterande i Tyskland samt serverat första maj-frukost i Stockholm. Folkköksrörelsen är större i många andra europeiska länder men H. tror att den kommer att växa även i Sverige.

– Jag tror att precis som all annan organisering måste det här göras kollektivt. I Belgien kom vi alla från olika platser och utbytte massa strategier, bland annat för att laga mat till så många och att ta sig förbi polisen med all utrustning.

H. berättar om tjusningen i att få vara med på olika stora aktivisthändelser när man är där som matlagare. Man får vara med på mycket, av bara farten. Och de flesta aktivister är ”asgrymma” på att diska efter sig. Men ett visst svinn får man tydligen räkna med. Även av aktivister – det har hänt att någon av matlagarna ”försvinner” efter en aktion.

– Eftersom vi ofta lagar mat på ställen där polisen är rätt hård och burar in folk så är det svårt att planera om folk försvinner. Men på läger blir ju alla deltagare aktiva; folk brukar ta ansvar och hjälpa till att hacka grönsaker, säger H.

Det märks att H. är en aktiv person som alltid har något på gång. Den påminner sig själv om att komma ihåg att ladda upp c-uppsatsen i genus idag, där den har undersökt funktionsmaktstrukturer i det parlamentariskt politiska språket. En norm- och maktkritisk granskning av handikappolitiken alltså. Samtidigt pratar den om gårdagkvällens rekande inför en rosa aktion och skriver på antagningshandlingarna till nya skolan.

– Till Luleå ska jag lifta och ha tid att sova utomhus med myggen på vägen upp. Sen ska jag laga mat i två veckor, eftersom det också är möten och förberedelser innan aktionslägret.

Det är lite oklart hur många som kommer från folkköket, men H. hoppas på att kanske få möjlighet att spexa lite även i matlagningen.

­- Jag är jättepeppad på clownarmé, men det har inte blivit av än, så clownarmé i Luleå vore skojigt. Clowner som delar mat kanske?