- Det är vi som producerar och säljer vapnen som säljs till krigförande länder. Där bomberna faller blir människor tvingade att fly från sina hem, vissa kommer så långt som till Sverige och här får de flesta ändå inte stanna, säger Madelene Bergquist, lägerdeltagare, och viftar upprört med händerna för att understryka allvaret.
På campingcafét pågår en stor gruppdiskussion om hur den rasistiska migrationspolitiken samverkar med militariseringen och vad vi kan göra åt det. Hur kan fredsrörelsen samarbeta med No Border-rörelsen och behövs det? Orden är stora och viktiga. Medan diskussionen pågår bakas en tårta i köket för att fira aktionerna som genomförts hittills.
Onsdagens tema är migration och militarism. Krigsmaskineriet upprätthåller den orättvisa världsordningen genom att lägga pengar på vapen och våld istället för konflikthantering och sociala skyddsnät.
Under dagen genomfördes en gatuteater i Luleå centrum för att uppmärksamma detta. Runt tio personer iscensatte tillsammans en så kallad checkpoint. Checkpoints, eller gränsstationer, beskär människors livsutrymme världen runt, i länder som till exempel Palestina, Västsahara och överallt där gränser skiljer personer från var de är och vart de vill komma. Varje dag korsas dessa gränser av barn och vuxna och bevakas av beväpnad militär och polis. Checkpointen i Luleå centrum bestod av avspärrningsband och syftade till att få till samtal med förbipasserande, att väcka känslor.
- Några blev provocerade och arga när vi bad om deras pass, men då förklarade vi att det bara var ett rollspel om en gräns. Då fick vi mycket dialog med människor, säger Madeleine Groth, som var en av initiativtagarna.
Tidigare under dagen arrangerades också en manifestation på Storgatan i Luleå, med tal, die-in och flygbladsutdelning om att militarism leder till migration.